Indikatorer är sammanvägd information som valts ut och/eller sammanställts för analyser och åskådliggörande av förändringar. Indikatorer bygger på händelser eller vidtagna åtgärder – processindikatorer – och ger mottagaren ett större informationsinnehåll. En indikator skall gärna omfatta både bearbetad information och en text som hjälper mottagaren med tolkningen. Indikatorer förser beslutsfattare och andra målgrupper med underlag för åtgärder och beslut. En indikator visar/indikerar tillståndet i ett större system och bör väljas så att den på ett bra sätt förenklar informationen. Den kan därmed aldrig förklara alla orsakssammanhang. Indikatorns utformning är starkt beroende av vilken målgrupp den vänder sig till.
Indikatorgruppen inom ramen för FRUSAM-projektet sökte indikatorer, som när de ger ett positivt eller negativt utslag så gäller det för såväl folkhälsa som regional utveckling/tillväxt. Följande målindikatorer föreslås:
- Utbildningsnivå - mätt som andelen högutbildade
- Arbetslöshet – mätt som andelen arbetslösa eller alternativt andelen långtidsarbetslösa
- Näringslivsstruktur – mätt som näringslivets branschdiversifieringsgrad
- Inkomstojämlikhet – mätt med Gini-koefficienten (statistiskt mått på inkomst spridning)
Människors hälsa påverkas av flera faktorer (i folkhälsosammanhang kallas dessa faktorer för bestämningsfaktorer för hälsa).
Figuren är hämtad från Regionförbundet Östsam, Remissversion av Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014. Figuren är en schematisk bild av hälsans bestämningsfaktorer. Regionförbundet Östsams bearbetning efter original av Göran Dahlgren och Margret Whitehead 1991. Figuren är även återgiven i rapporten Folkhälsa i RUP inom ramen för detta projekt.
Figuren visar att människors hälsa påverkas av faktorer som dels är unika för den enskilde individen, dels återfinns på olika ”nivåer” i individens omgivning. I den undre delen av figuren återfinns den enskilda individens ålder, kön och arv. Dessa faktorer är i princip opåverkbara men är viktiga att beakta och ta hänsyn till i diskussioner, planering och beslut.
I figurens övre halva redovisas faktorer som går att påverka. Flera av dessa sammanfaller med en vanligt förekommande uppfattning att hälsa i första hand är en fråga för den enskilda individen och dennes/dennas levnadsvanor. Individens hälsa blir med detta synsätt det samlade resultatet av individens ålder, kön och arv, relation till föräldrar och andra viktiga personer i omgivningen. Andra faktorer som spelar in är livsstilsfaktorer så som motionsvanor, bruk av alkohol och tobak. Dylika bestämningsfaktorer för hälsa återfinns inom de båda ”inre” halvcirklarna i figuren ovan.
Som figuren ovan visar så påverkas hälsan hos en befolkning också av strukturella faktorer i samhället. Det handlar om arbetslöshet, arbetsmiljö, boende, trafik, utbildning och hälso- och sjukvård. Detta är faktorer som relaterar till människors livsvillkor och förhållanden i den fysiska miljön som påverkar hälsan.
Den svenska folkhälsopolitiken är utformad med dessa bestämningsfaktorer för hälsa som grund. Målet för folkhälsopolitiken är, som visades tidigare, att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela landets befolkning”. Målformuleringen lägger tonvikten vid förutsättningar för hälsa, och inte den direkta hälsan i sig. Detta är en viktig iakttagelse, då det ger utrymme för ett samspel mellan individers egna drivkrafter och önskemål och de medel som samhället ställer till individers förfogande. Syftet med folkhälsopolitiken är således inte att samhället ska ”skapa hälsa”, utan att samhället så långt det är möjligt ska ge befolkningen goda förutsättningar att leva hälsosamma liv.
Målet för den svenska folkhälsopolitiken visar också att den syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen. Detta innebär att olika gruppers möjligheter att komma i åtnjutande av de samhälleliga förutsättningarna för en god hälsa måste beaktas i olika beslutssituationer. I den nationella politiken framhålls ofta kön, ålder, etnicitet och socioekonomisk status som viktiga faktorer att ta hänsyn till. Jämlikhetsvillkoret kan emellertid också förstås ur ett geografiskt perspektiv, i meningen att boende i olika delar av landet eller en region i möjligaste mån ska ha tillgång till likvärdiga samhälleliga förutsättningar för en god hälsa.
SWECO-rapporten
Diskussionsunderlag ”Färdvägen”
Spindeldiagram kan också framgångsrikt användas för att ge en överblick av indikatorer relaterade till målområdena i de nationella folkhälsomålen. Nedan visas ett exempel på kvinnor och flickor i Region Skåne 2009. Fler spindeldiagram återfinns på följade länk.
